Sen kunde jag mysa där och hålla koll på kök och allt som skedde utanför, bilar som kom och åkte, de andra katterna och Stormatte, Lillmatte och alla andra människor. Såg fåglar, humlor och annat. Så var jag ju först till matskålarna. Kan man ha det bättre? Kattabra utsikter!
Min utsikt från fönstret |
Sen en dag packade matte ner alla saker och jag kände på mig att nu är det dags att åka. Lade mig i min bur för att inte bli glömd. Sen började färden men denna gång var det bil vi åkte heeela vägen. Vart lite orolig, det kändes att några i bilen inte var lugna så jag pratade på ganska rejält hela vägen.
Efter en lång resa kom jag hem. Skrek av glädje när vi kom in på vår gård, i porten så försökte jag bända upp luckan när vi kom upp mot vår dörr, den sitter den där luckan. Väl inne så sprang jag ut och.. ja äntligen hemma. Allt var på sin plats. Alla dofter de rätta.
Sa till Stormatte att allt var lugnt och att nu var det minsann dags för mat för min del. Hon lyssnade på mig, som alltid. Ett par dagar senare var jag på egen resa på egen hand eller ja Stor- och Lillmatte försvann, min bur stod framme och jag hade lagt mig i den men de gick utan mig!! Hallå!!??
Efter ett lång tag så kom Gammelstormatte och gissa vart vi åkte!? Till landet, det första! Mmm så härligt. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar