Våren är på väg!

Är så glad att våren är här eller på väg eller ja vad ska jag säga, solen, solen är här, ibland, lite oftare än för någon månad sedan.
Tycker det har varit så väldigt kallt. Mest legat på min pall vid elementet och under min fleecefilt. Lagt tassarna mot värmen för att få värme.
I dag var det sol, Stormatte ställde pallen vid balkongen och fönstret så jag fick ligga och värma mig i solen.

Lillmatte och den där lilla grå bollen är bortresta. Ja ni vet väl vem grå bollen är? Kanske inte sagt något om det. Lillmatte har skaffat en liten grå boll, den är spännande och rör sig snabbt. Cupcake heter den. Jag får nosa på den men ja jag vill ju så gärna leka med den, det får jag inte.

En dag så när jag kom in i Lillmattes rum så var hon där, grå bollen, på golvet. Jag ropade och ropade på Stormatte, hon hör nog dåligt ibland, lyssnar inte på mina rop, efter ett långt tag så vände hon sig om och ropa till och kom rusande. Då hade jag hunnit sitta bakom grå bollen ett tag medans denne sprang omkring, jag flyttade mig lite efter henne. När Stormatte kom så sprang lilla grå bollen under sängen, jag tänkte krypa efter men Stormatte ropade "Nej Charles!" och ja jag låg och tittade efter grå bollen, Stormatte sprang in i köket(??). Sen sprang lilla grå bollen mot en bokhylla och upp i den, så jag lade mig vid bokhyllan för att Stormatte skulle se vart lilla grå bollen var. Så kom Stormatte igen och hann precis se den lilla grå bollens lilla rumpa försöka ta sig in i hålet på en tidskriftssamlare. Hon drog ut lilla grå bollen i från det hålet och lade denne i buren uppe på bokhyllan.
Jag hoppade upp på buren och vakade, inte ska lilla grå bollen springa ut något mer.

Vaktar

Annars så har det inte hänt så mycket. Min mage är inte så bra, sedan jag opererade bort min tand och fick antibiotika eller penicillin eller vad det heter det där äckliga så har jag haft stora problem med magen.. Veterinären lyssnar inte på att min mage inte ens tål deras så kallade snällmat, snäll mat vadå snäll mat jag blir ännu dåligare i magen av den ju!
Har mest ätit Mjau kalkon och torrfoder ibland lite Sheba kyckling/tonfisk ja de där rena bitarna av kött och ibland ren tonfisk. Kan äta det och vara bra sen en dag så blir jag bara jättedålig och får springa på lådan hela tiden..
Stormatte är väldigt förtvivlad när det är så.
Jag är mest hungrig.

I maj och i sommar kommer vi vara på ett landställe Stormatte köpt. Jag längtar dit för hon säger att jag ska få gå ut (i sele) och ligga i solen, hon ska bygga en glasveranda åt mig så jag kan ligga inne på bänkar i solen om det blåser. Jag ska få kattmynta planterat och andra växter där jag kan ligga i solen och titta på flugor och annat. Det finns trappor att springa i, två våningar så jag kan titta ut över markerna, det finns en bäck så jag kan titta på vattnet som forsar eller sitta på brädorna ovan det eller så låter jag bli, jag får se.
Jag ser och märker på mina mattar att de längtar dit.
Det står massor av kartonger jag går och småtuggar på i ena hallen här. Stormatte vill inte att jag tuggar på dem men varför är hon där och lägger ner saker och rör om om inte jag ens får småbita lite?

Tjingeling nu ska jag krypa ner i en filt.

Solkatten och kameran

 

Tvättandet, vad vore en katt utan sin renlighet, sitt tvättande?

 

 

Katt i fönstret.

Kattabra utsikter

Mitt lilla revir var på landet no2 just fönsterkarmen och frysboxen. Det är en sådan perfekt plats, den svarta faran tittade upp en dag men jag backade tillbaka och sa åt henne att gå iväg och det gjorde hon.

Sen kunde jag mysa där och hålla koll på kök och allt som skedde utanför, bilar som kom och åkte, de andra katterna och Stormatte, Lillmatte och alla andra människor. Såg fåglar, humlor och annat. Så var jag ju först till matskålarna. Kan man ha det bättre? Kattabra utsikter!

Min utsikt från fönstret

Sen en dag vågade jag mig mer in i huset, dofterna av de andra till trots och då hittade jag.. en klösbräda och en koja!! Hittade även en annan stilig herre där, han visade sig inte så ofta. Men han låg bredvid ungefär i en likadan koja, jag gick fram och kikade på han ibland, då kikade även han fram. En kul typ den där

Sen en dag packade matte ner alla saker och jag kände på mig att nu är det dags att åka. Lade mig i min bur för att inte bli glömd. Sen började färden men denna gång var det bil vi åkte heeela vägen. Vart lite orolig, det kändes att några i bilen inte var lugna så jag pratade på ganska rejält hela vägen. 

Efter en lång resa kom jag hem. Skrek av glädje när vi kom in på vår gård, i porten så försökte jag bända upp luckan när vi kom upp mot vår dörr, den sitter den där luckan. Väl inne så sprang jag ut och.. ja äntligen hemma. Allt var på sin plats. Alla dofter de rätta.

Sa till Stormatte att allt var lugnt och att nu var det minsann dags för mat för min del. Hon lyssnade på mig, som alltid. Ett par dagar senare var jag på egen resa på egen hand eller ja Stor- och Lillmatte försvann, min bur stod framme och jag hade lagt mig i den men de gick utan mig!! Hallå!!??

Efter ett lång tag så kom Gammelstormatte och gissa vart vi åkte!? Till landet, det första! Mmm så härligt. :) 

Ibland är det skönt att inte synas

En dag i somras åkte vi långt.. vi åkte buss, tåg, tåg och tåg och bil. Ja jag åkte ju i min bur hela vägen och pratade på. Stormatte var orolig för att jag skulle tycka det var jobbigt att åka så långt så hon hade köpt något jag skulle få i maten, det var inge gott. Nja det var ju så här att två dagar innan vi skulle åka köpte Stormatte dessa kapslar Zyleken. Hon testade att ge mig en till maten, jag åt upp den. Jag somnade sedan inom en timme och var såååå trött. Vet inte varför. Efter tre timmar var jag mig själv igen och busade runt, rejält.
Så samma dag vi åkte skulle Stormatte ge mig den där tabletten igen, fy vad hemskt, spottade ut den. Hon hällde den på matten, Nej tack. Fick i mig lite av det där äckliga. Det gjorde varken till eller från.
Jag är som jag är småpratar hela vägen dit jag ska.

På tåget så kom en kvinna, konduktören sa de, och började prata med mig, Stor- och lillmatte gav henne lite papper, sådant där som jag skulle vilja tugga lite på för att visa Stormatte hur hungrig jag är! När hon pratade med mig så vart jag tyst och lyssnade på vad hon sa, sedan fortsatte jag min monolog. 

Solen kikade fram mellan varven så Lillmatte var snäll och lät mig få sol på mig.. mmm så mysigt. Jag mös och var lite tyst ett tag. 

Mellan två tåg så fick jag gå ur buren och gå runt på perrongen bland massa högt gräs men näe jag ville ju långt bort ifrån allt detta! Sen kom något stort som lät hemskt och åkte fort och då vart jag rädd och sprang in i buren. Sen kom vårt tåg och vi kunde åka vidare. 

Ja tillslut så var vi framme. Det doftade en massa katt! Det osade katt.

Vart lite räd doch tog min tillflykt till en frysbox och fönsterkarm, där låg jag och spanade ut över allt det främmande, vågade ner mig lite då och då för att dofta runt.

Sen kom de in de där andra. Åhh så nyfiken jag var på dem men jag gömde mig här uppe på min plats och låtsades att jag inte fanns, sen kikade jag i smyg på dem. De kände nog min doft men Ha, de kunde inte se mig. Den vitröda bollen fräste åt mig och stack ut så fort han fick se mig, den spräckliga hon var snällare, henne kunde jag nosa lite på och så. Sen fanns det en svart en, svarta faran, vilken kaxmört. Henne sa jag till ett par gånger och hon kaxade tillbaka. Sen var det lugnt. 

Jag fick gå ut ett par gånger i sele och koppel två gånger ok sen ville jag vara inne. Det doftade så mycket av de andra att jag inte var riktigt säker. Sitter hellre inne och spanar ut på dem och håller koll på maten i matskålarna. Hehe.. lite extra mat är aldrig fel!

Sen tryggheten i att fönstret och frysboxen är mitt revir där ser de inte mig men jag dem..

På kvällen gick vi och sov på ett annat ställe och där var det en massa kul att kolla in, lukta på och leka med. Sov som en stock eller nej jag sov bra men en katt är ju alltid på alerten, eller hur! Sover med ena ögat öppet, även fast jag ligger långt ner under täcket och värmer mig mot Stormattes ben.