I alla fall så vart jag glad när vi kom fram - vi var på landet!!! Det enda som var tråkigt var att det inte gick att gå ut!! Råttans vad kallt det var, kände verkligen att mina krulliga morrhår höll på att falla av. Så så snart dörren öppnades och jag råkade vara i närheten rusade jag iväg till fönsterbrädan och värmen, den ljuvliga värme.
Ja, så snart solen steg upp och fåglarna utanför kvittrade så satt jag där på fönsterbrädan och njöt av solens strålar och värmen från elementet, där satt jag och kikade på allt tills solen gick ner. Jag doftade på pelargonerna, drack vatten, sov och hjälpte Stormatte att putsa bort nosavtrycken på fönstret (hon gav snart upp de kom ju hela tiden nya). Emellanåt åt jag förstås, svalkade av mig i skuggan på en fleecefilt också och ja jag gick ju på herrarnas också men annars så njöt jag av att vara katt i fönster.
Svalkar halva kroppen värmer andra halvan.. |
När mörkret föll höll de på med en stor svart sak, jag inspekterade den nog men ja jag gillade den inte så mycket, den sträckte sig ända upp i taket, jag kom inte upp i taket, i alla fall så sprakade det och knastrade ifrån den efter ett tag och nej jag gillade inte det eller lukten men värmen.. den var skön.. purr.. Stormatte och jag satt där i varma filtar och mös i mörkret..
I solen är det lätt att somna även om man dricker vatten (lillmatte servar mig väldigt bra) |