Operationer, andra katter och äntligen hemma.

Förstår inte hur Stor- och Lillmatte tänker, tror de inte tänker alls. Var så hungrig i natt att jag väckte Stormatte flera gånger vid 4, vid 5, och andra bra tider men inte fick jag någon mat. Jag jamade, jag bet på allt möjligt men nej ingen mat!! Jag gick efter dem båda när de var uppe, när de passerade köksbänken jamade jag och försökte greppa dem för att visa Hej hä är jag jag är hungrig. Satt brevid Stormatte i badrummet och talade om hur hungrig jag var. Strök mig på benen för att visa att jag var där. Fick ingen mat, ingen alls. Min mage kurrade så, den ville ha mat. Mat. mat...

Istället försökte de få in mig i kattburen, men Hallå, jag hade ju inte ätit ännu tänkte jag och slog mig ut. Sen satt jag där ändå. I buren...

Jamade när vi kom ut men så såg jag massa fåglar här och där, vart tyst och såg hur goda de skulle vara att äta.. knorr sa magen när jag tittade på alla fåglar.
Ville inte vara i buren, speciellt inte när jag upptäckte att vi var tillbaka. Tillbaka hos Veterinären. Där det var läskigt. Gjorde ont.
Tänkte säga något men jag kände doften av flera katter, hörde andra jamande katter. Gillade det inte. När jag väl fick chansen smet jag ut ur buren. Jag var fast jag var ju i ett stängt rum och Lillmatte fick tag på mig. Fick lite panik och klöste hennes hand. Jag ville ut, det var läskigt, jag vill inte vara med de andra katterna. De höll något mot mina fantastiska lungor, mitt starka hjärta. Sen skulle jag stå på en konstig sak. Stod snabb där och de vart nöjda. Sen fick jag rusa in i min bur. Haha hemåt!!

Men hallå vad hände Lillmatte? Stormatte? Jag är övergiven!!!

*****

Mår lite konstigt. Är kvar hos Veterinären. Vill inte jama. Vill inte låta. Stormatte!!!
Hem.. hem HEEEEEMMM! Trycker min nos mot gallret.
Utanför vår dörr försöker jag öppna burgallret men det går inte. Snubblar sen ut på hallmattan. Hemma. Hemma. Oj sätter mig ner lite. Hela jag känns konstig. Vill inte jama. Vill inte sitta här. Nej matte ta inte tag i mig jag mår inte bra. Går undan.
Vad ska jag vara, sitta, göra.

****

Ligger nedbäddad i fåtöljen i tjock filt.

Nedbäddad Prins Charles, lite svullen vid käken och smutsig på halsen efter Op.

Stormatte klappar mig. Ligger och tittar på allt. Lite trött, slut, orolig för det känns konstigt i mig. Skönt att ligga varm.

***

Lillmatte har kommit hem, tittar på mig. Klappa mig tänker jag men hon klappar lite och går i väg. Hon tycker det är något konstigt med mig. Stormatte gosar med mig, bäddar om mig. Purrrrr.. spinner lite, det gör lite ont. Tystnar. Spinner. Tystnar.

**

Känner mig lite piggare. Kan går till köket nu utan att det snurrar. Vill ha mat. Stormatte ställer fram lite vatten.. Suck. MAT!? Jamar till, det lär annorlunda.
Stormatte ställer fram något blött i en skål. Nosar lite men vadå det är inte som det ska vara. Slickar i mig lite och kryper upp i filten igen i fåtöljen. Skönt att vara hemma. Bli klappad. Spinner. Skönt att vara nerbäddad i värme och ompysslad.
Det enda jag inte vill vara med om är när de ska peta i min mun och spruta in något illasmakande. Huä. Tänker inte öppna munnen något mer.

Vill bli klappad. Vill mysa. Vill få värme. Så skönt att vara hemma. Spinner. Lite trött.

*

FORL. FORL heter det jag drabbats utav. Jag önskar att FORL inte fanns. Det är inte skönt. Det gör lite ont och får min mun att lukta rutten råtta. FORL gör att jag måste må så här då de tagit bort en tand. Hoppas de andra inte drabbas mer eller alls. Jag vill inte tvingas utsättas för detta igen.

Prins Charles hade små svarta fläckar på någon tand förra året vid ett veterinärbesök samt dålig andedräkt. Fick rådet att borsta tänderna, det var bara smuts. Hade inte så mycket tandsten. Andedräkten kvarstod trots borstande. Sen upptäckte Stormatte att jag var lite röd vid tandköttet runt en tand, det försvann men kom tillbaka och har varit så några veckor. Vid vaccinationen tittade veterinären i munnen och konstaterade - FORL. 

****************

FORL; Feline Odontoclastic Resorptive Lesions, är en tandsjukdom hos katt. Det är kattens permanenta tänder som drabbas genom att de gradvis bryts ner. Nedbrytningsprocessen resulterar i ett hål i emaljen ner till pulpan, oftast på utsidan av tanden, som är olika smärtsamt hos olika individer. Nedbrytningen angriper även roten varför det kan vara svårt att se förändringar utan att röntga. 

Katter med FORL lider ofta av inflammation i vävnaden som håller tanden på plats (tandkött, käkben, ligament). Runt den skadade tanden ser man ofta att tandköttet är inflammerat och börjar lätt blöda vid beröring. Ibland ses tillväxt av tandköttet som täcker tandskadan.

Antingen opererar man bort hela tanden och syr igen dock kan tandens rot i vissa fall ha vuxit fast i käkbenet, då tar man enbart bort toppen/kronan utav tanden och syr sedan igen. 

FORL drabbar både han och honkatter, båda ras och bondkatter. Mest drabbade är katter ca 5-9 år. 

I dagsläget känner man inte till vad som orsakar sjukdomen så det går inte att bota eller förebygga den. Det är en allt mer vanligt förekommande tandsjukdom hos tamkatten och andra kattdjur. 

När man opereras för FORL så får man ingen ersättning i från sitt försäkringsbolag om man inte har IF. 

Symptomen varierar och är ibland lite diffusa. Det kan vara aptitlöshet, dålig andedräkt, att de slutar äta en viss sorts mat eller enbart tuggar med ena sidan, slöhet m.m